Adel Hakims historia

I fyra år satt Adel Hakim, uigur från Xing Jiang-provinsen i västra Kina, fängslad i Guantanamo. Just nu bor han hos sin syster i Sundbyberg i Stockholm och söker asyl i Sverige. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har följt Adel Hakims öde sedan han släpptes fri i maj 2006.

I förra veckan blev det känt att USAs försvarsminister Robert Gates har bett sina medarbetare att ta fram ett förslag på hur fånglägret Guantanamo på Kuba kan stängas. USA:s blivande president Barack Obama har lovat att stänga lägret inom två år. Fortfarande sitter 250 personer fängslade där. Adel Hakim tillhör folkslaget uigurer som lever i den kinesiska provinsen Xing Jiang. Hans folk är muslimer och har länge varit förtryckta av den kinesiska regimen. I samband med den 11 september 2001 utpekades uigurerna, som tidigare hade definieras som separatister, som terrorister. Adel Hakims och 17 andra uigurer såldes till USA 2001 för 5000 dollar styck på gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. USA kallade dem inte för krigsfångar, utan uppfann ett nytt begrepp; enemy combatants - fientliga krigare. En kategori som inte behövde ställas inför rätta. Adel Hakim och hans landsmän fördes till Guantanamo på Kuba och Adel hölls kvar där i fyra år, trots att de amerikanska myndigheterna förklarat honom oskyldig. Den 5 maj 2006 frigavs plötsligt Adel Hakim och fyra andra uiguriska fångar från Guantanamo. USA hade då under månader frågat alla EU:s länder om de kunde ta emot de frigivna männen, men alla sa nej. Istället var det Albanien som tog emot dem mot ett löfte om att USA skulle stödja landet i dess strävan att bli medlem i NATO och EU. En dag i juni 2007 kom USA:s president George Bush på besök till Tirana i Albanien. Adel och de andra uigurerna tvångsförflyttades av polisen till badorten Saranda i södra Albanien. Den albanska regeringen var rädd att de skulle hämnas på Bush. Den sjunde oktober i år fick de sjutton uigurer som fortfarande, efter sju år, sitter fängslade på Guantanamo sin sak prövad i rätten. Adel Hakims amerikanske advokat Sabin Willett företräder nio av de sjutton uigurerna. Domen innebar att uigurerna omedelbart skulle friges och ges asyl i USA. Men två dagar senare kom beskedet att regeringen har överklagat beslutet och att en annan domstol hade bestämt att uigurerna ska stanna kvar på Guantanamo på obestämd tid. Det som hänt, säger Sabin Willett, är att regeringen inte längre hävdar att de här männen är fientliga krigare, och det juridiska argument man använder sig av nu är i stället att de är illegala invandrare som inte har nåt visum, och att de därför inte får släppas in i USA. Adel Hakim bodde i ett och ett halvt år i ofrivillig exil i Albanien. I november förra året fick han visum till Sverige i fyra dagar för att delta i ett seminarium om mänskliga rättigheter. Han stannade hos sin syster och sökte asyl här i Sverige. I år, den 19 juni kom beskedet från Migrationsverket; Adel får inte uppehållstillstånd i Sverige. Just nu väntar han på att Migrationsdomstolens ska ta sig an hans överklagan. Andra program om uigurerna på Guantanamo:   Ett program av Randi Mossige-Norheim