Den segregerade skolan

Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga".  I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar [email protected]: Stephanie [email protected]