EN NY TIDS KONFLIKTER I KLIMATKRISENS SPÅR

Klimatkrisens konsekvenser kommer förmodligen att sätta stor prägel på det nya året. Och tänkbara konflikter till följd av torka, översvämningar, matbrist och kamp om vatten kommer att bli vanligare under lång tid framöver - åtminstone om man får tro de militära strateger som planerar för framtida hot. Så vilka är de stora utmaningarna, hindren och möjliga vägarna till ett nytt globalt klimatavtal som är tänkt att slutas i december 2009 i Köpenhamn? Malin Olofsson skildrar i sitt reportage från FN:s förberedande klimatmöte i Poznan motsättningarna mellan den rika och fattiga världen. Å ena sidan försvårar dessa motsättningar möjligheterna att komma överens. Men samtidigt har utvecklingsländerna fått en ny styrka i de globala maktrelationerna. Som villkor för att gå med på nödvändiga globala klimatavtal ställer de krav på att få tillgång till den rika världens ekonomiska och teknologiska resurser för att kunna säkra sin egen utveckling. En återkommande fråga vid förhandlingarna är också den om den ”historiska skulden” och vilket ansvar olika länder har för klimatutvecklingen. Utvecklingsländerna anser att de rika länderna, vars välståndsutveckling till stor del har kunnat ske på deras bekostnad, också måste bära ett större ansvar för att lösa problemet. I Latinamerika, växer också desperationen och frustrationen över klimatförhandlingarna. Frilansreportern Claes Andreasson har besökt de tropiska delarna av Latinamerika. Även om de svarar för en mycket liten del av utsläppen, märks effekterna av klimatförändringarna redan mycket tydligt och behovet av stöd från den nya anpassnings-fond, som klubbades i Polen, är stort. Regnen har blivit intensivare och översvämningarna drabbar allt större områden. I Bolivia har ett 70-tal människor omkommit i häftiga skyfall och nära 100.000 har blivit hemlösa bara under det gångna året. Samtidigt blir traditionella våtmarker som Amazonas allt torrare. Och skövlingen av regnskogen bidrar också till enorma utsläpp av växthusgaser eftersom träden binder koldioxid.  Att mildra klimatförändringarnas allvarligaste konsekvenser är inte bara en fråga om överlevnad och drägliga livsvillkor för enskilda människor - det är i högsta grad en fråga om global säkerhet. Det säger den kanadensiske historikern, militäranalytikern och journalisten Gwynne Dyer, som är aktuell med boken Climate Wars. Han blev medveten om allvaret i frågan för ett par år sedan när han insåg med vilket intresse militära ledare hade börjat studera de geopolitiska följderna av att klimatet håller på att förändras. Och att de tar klimathotet på allvar är ett tecken på problemets sprängkraft, konstaterade Gwynne Dyer när Konflikts Daniela Marquardt träffade honom när han nyligen besökte Stockholm.  - - - Frågan om rättvisa mellan rika och fattiga länder skär igenom varje punkt i klimatförhandlingarna. Till och med i frågan om demokratin i själva processen - hur förhandlingarna går till. På FN:s senaste klimatmöte i Poznan bestod t ex den svenska delegationen av över 65 förhandlare och experter, USA:s av över 80, medan flera afrikanska länder hade bara två personer på plats. Malin Olofsson träffade Liberias chefsförhandlare Ben Donnie, en av fem personer i Liberias delegation, som förklarade att han måste ta tillvara på varje stund, även luncherna, för att göra sin röst hörd. Apropå den våldsamma händelseutvecklingen i Gaza vill vi påminna om våra tidigare program om den konflikten: Programledare: Mikael Olsson Producent: Daniela Marquardt