Ett säkert återvändande?

Vem har nytta av återvändaravtalet som Sverige har med Irak? Sverige tvångs-avvisar irakier till platser som de flesta andra europeiska länder anser är för farliga att avvisa till. Och vem ansvarar för att avtalet om skydd och hjälp åt de avvisade verkligen efterlevs? Konflikt följer upp förra lördagens program och frågar hur de irakier som var med på charterflyget från Sverige till Bagdad i februari har det nu?

I förra veckans Konflikt berättade vi om en av de största massavvisningar av irakier som hittills skett från Sverige. Det var den 12 februari i år, då 45 irakiska medborgare, de flesta kurder, avvisades till Bagdad. Avtalet mellan Sverige och Irak slöts i slutet av februari förra året och har blivit en förebild för andra länder. I förra veckan slöts likadana avtal mellan Irak och Danmark samt Norge. Avtalet innebär att Irak förbinder sig att ta emot personer som flytt Irak men inte får stanna i Sverige, Danmark eller Norge. Frågan är vad avtalet innebär och hur det efterlevs, av såväl Irak som Sverige. I texten står bland annat att: ”Parterna ska vidta särskilda åtgärder för att se till att utsatta grupper får tillräckligt skydd och tillräcklig hjälp och vård under hela återvändande och återanpassningsprocessen” Och att: ”Konungariket Sveriges regering ska i enlighet med den svenska lagstiftningen stå för resekostnaderna för de irakier som omfattas av detta samförståndsavtal fram till slutdestinationen i Irak.” Men Konflikts reportage visar att flera av de som återvänt inte känner sig säkra och att många, efter att de lämnats på flygplatsen i Bagdad, var utelämnade åt sin egen förmåga att ta sig till sin slutdestination. Dock med ett resebidrag på 100 dollar i fickan. Konflikts reportrar Randi Mossige-Norheim och Julia Lundberg har haft kontakt med 32 av de 45 avvisade för att höra hur de har det nu. Avtal med Danmark upprör Två dagar efter att Danmark och Irak skrivit under samma typ av återvändaravtal som Sverige har med Irak, tog irakier som fått avslag på sina asylansökningar sig in i en kyrka i Köpenhamn för att få skydd. Nu är de ett 60-tal personer som bor i källaren i Brorsons Kirke på Nørrebro. Norge skrev under samma avtal ytterligare två dagar senare. I Danmark handlar det om knappt 300 irakiska medborgare som man siktar på att skicka tillbaka med stöd av avtalet - för Sveriges del handlar det om betydligt fler, ett antal tusen. UNHCR Häromveckan kom FNs flyktingorgan UNHCR med nya riktlinjer för avvisningar till Irak. UNHCR konstaterar att det har blivit bättre i södra Irak och i Al Anbarprovinsen. Man behöver inte längre tillråda totalstopp för avvisningar till de delarna av landet. I resten av centrala Irak, i Bagdad och i städer som Mosul och Kirkuk, däremot, är läget fortfarande sånt att alla asylsökande därifrån behöver fortsatt internationellt skydd. Dit bör än så länge ingen skickas tillbaka med tvång, enligt UNHCR. Ändå befinner sig flera av dem som var med på charterflyget från Sverige till Bagdad på just de orter som anses osäkra. Av dem vi har pratat med kommer en man från Bagdad, en från Mosul och två från Kirkuk. UNHCR har avrått från den typ av återtagandeavtal som Sverige förra året var först med att ingå med Irak och som Danmark och Norge nu har tagit efter med egna avtal förra veckan. FN:s flyktingorgan har tidigare haft ett gott samarbete med Sverige, både när det gäller exempelvis Afghanistan, och under de år då Sverige tog emot i särklass flest flyende irakier av alla europeiska länder. Men nu är besvikelsen över Sverige stor. Vi visste inte om de här transporterna och det gör vårt arbete svårare, säger Andrew Harper, chef för Iraq Support Unit på UNHCR i Genève. Han säger att UNHCR ofta får höra talas om transporterna, från Sverige och andra, först efter att de har genomförts istället för innan och de har diskuterat avtalet med svenskarna för att få till en ändring. UNHCR varnar för att andra länder kommer att ta efter Sverige, som ju nu har skett i Danmark...