Europas oberörbara

Romerna förföljs i sina hemländer och förvisas inom Europa där de stöter på gränsen för unionens fria rörlighet. Fördomar nedärvda genom sekler, serverar snabba svar på vår tids samhällsproblem. Hör forskaren från Berlin om en råare retorik och växande våldsamhet mot romer som ventil för östeuropeisk frustration. Och på Stockholms härbärgen samsas svenska hemlösa med östeuropéer. Följ med den rumänske veterinären som vandrar flera mil om dagen i jakten på jobb. Och möt den romska änkan vars man mördades i ett Ungern där högerextrema övertoner tar allt större plats.

Syndabockar för alla tillfällen - det tycks vara den funktion som en stor del av romerna runt om i Europa fyller idag när många nedlagda industrier har gjort dem överflödiga som arbetskraft och icke önskvärda i samhället. Och med de senaste årens internationella finanskris har förhållandena blivit ännu svårare, särskilt i de östeuropeiska länder som redan kämpade med efterverkningarna av de stora politiska och ekonomiska omvälvningarna 1989. Det finns inga säkra siffror - men man brukar uppskatta antalet romer till mellan 10 och 12 miljoner i hela Europa. Oavsett var de finns är romerna den grupp som befinner sig längst ned i hackordningen och som ofta får bära skulden i tider av osäkerhet och oro.  I Ungern har ombudsmannen för minoriteters rättigheter, Ernö Kállai, beskrivit atmosfären mellan den ungerska majoritetsbefolkningen och den romska minoriteten som ett nytt "kallt krig". Han är orolig för att de hätska stämningarna och det tilltagande våldet ska destabilisera hela landet. Eller som andra bekymrade ungrare uttrycker det - att det leder till en "Weimarisering" av landet - en oro för att de politiska och ekonomiska institutionerna faller samman och lämnar fritt spelrum för våldsamma etniska konflikter. Även om uppmärksamheten har fokuserat mycket på Ungern den senaste tiden - där det högerextrema partiet Jobbik har tagit plats i parlamentet - är utvecklingen densamma i länderna runtomkring. Många medier hjälper villigt till att underblåsa bilden av romen som den inre fienden. I Rumänien har varken EU-inträdet eller nya lagar mot racism förhindrat publiceringen av hatfyllda artiklar. Och i Bulgarien såg den pressetiska kommissionen ingen anledning att bry sig när en prisbelönt ung journalist skriver om: "Zigenare som kommer som vargar - och förökar sig som får. De första som lämnar är de internationella företagen. För vem här ska köpa deras tvål för len vit hy?". I jakten på försörjning och undan förföljelser driver många fattiga romer runt i Europa och det märks också här i Sverige. Både polisen och olika hjälporganisationer larmar om att antalet hemlösa EU-medborgare som lever på gatan ökar. Mest handlar det om personer från Rumänien och andra nyblivna medlemsländer i östra Europa. Och till skillnad från svenska medborgare har de här människorna ingen rätt till socialt eller ekonomiskt stöd i Sverige. Konflikts reporter Robin Olin gick och åt frukost i frivilligorganisationen Ny Gemenskaps lokaler i centrala Stockholm, där dom hjälper hemlösa med kläder och mat. Att misstron mot främlingar och minoriteter breder ut sig i tider av oro och osäkerhet är inget nytt. Men när man jämför med andra grupper så utmärker sig fördomarna mot just romer som särskilt utbredda och djupt rotade. Det säger den tysk-rumänska statsvetaren Brigitte Mihok som har forskat om minoriteter, med fokus på östra Europa, i många år. Och fördomarna blir självuppfyllande genom den segregationspolitik som många romer utsätts för. De isoleras i särskilda bostadsområden. Barnen hänvisas till specialskolor - och så beskyller man dem för att inte vilja integrera sig i samhället. Så uppstår en ond cirkel av isolering och fördomar, säger Brigitte Mihok som Daniela Marquardt ringde upp i Berlin. I Ungern har det extremnationalistiska partiet Jobbik rönt stora framgångar mycket tack vare sin retorik om hårdare tag mot det man kallar zigenarbrottslighet. I höstas väckte den...