Fattiga länder och rika tillgångar - Kongos rikedomar på spel

Hör om den internationella kapplöpningen om mineralrikedomarna under det fattiga Kongos jord, om kritiserade svenska intressen och om Kongos försök att ta makten över sina egna tillgångar. För det går. I Liberia finns exemplet och vi berättar hur det gick till. Lördagen den 10 november

Räknat i naturtillgångar är Kongo ett av världens rikaste länder. Här finns i stort sett varje mineral som listats i det periodiska systemet. Under kung Leopolds kolonialstyre på 1800-talet var gummi den stora inneråvaran. I dag är det andra rikedomar som lockar investerare till landet, som det relativt okända mineralet coltan. Coltan är så betydelsefullt för den högteknologiska industrin att vissa bedömare säger att den trådlösa kommunikationen inte hade existerat utan det.  För vår reporter Ulrika Bergquist berättar Colette Braeckman om den svartgrå mineralmassan coltan som de flesta av oss drar nytta av varje dag. Braeckman, journalist från den forna kolonialmakten Belgien skriver för Le Soir och Le Monde Diplomatique och har skrivit flera böcker om Demokratiska Republiken Kongo. Paul Efambe, på konsultföretaget Afric berättar om den ström av internationella investerare som just nu söker hans och andras tjänster i Kinshasa. Och hör forskaren John Katunga om råvarorna som en förbannelse för hans hemland. Katunga bor numera i Kenya där han arbetar med bistånd och forskar kring kopplingarna mellan naturtillgångar och konflikt. För trots att Kongo-Kinshasa alltså har några av de största och mest värdefulla mineralfyndigheter i världen är landet ett av världens fattigaste. Man beräknar att 1.200 människor om dan dör av ren och skär nöd - brist på rent vatten, sanitet, avsaknad av mat och av sjukvård och mediciner. Pengarna från naturresurserna hamnar helt enkelt någon annanstans, än hos det kongolesiska folket. Men sen knappt ett år tillbaks har Kongo nu en folkvald regering, efter årtionden av vanstyre, envälde och krig. Och den nya regeringen har för avsikt att omförhandla kontrakt som givits till utländska gruvbolag, kontrakt som helt enkelt varit för dåliga för Kongos del.  Konflikts Maria Sjöqvist intervjuar en av dem som står bakom översynen, landets vice gruvminister Victor Kasongo. Patricia Feeney på organisationen UK-Raid i London, som arbetar med just företags ansvar gentemot utvecklingsländer, har varit en av de pådrivande parterna i kampanjen Fair Share for Congo. Kampanjen har samlat över 20 organsationer i Kongo, Europa och Nordamerika kring kravet att Kongo ska få ut sin rättmätiga del av vinsten från tillgångarna som utvinns i landet. UK-Raid hoppas på kommissionen som ska se över gruvkontrakten men känner tveksamhet inför om regeringen i Kongo kommer att följa rekommendationerna. Och Jason Stearns, en av västvärldens ledande experter på Kongo, säger att många av dem som var med och förhandlade fram de dåliga kontrakten fortfarande har viktiga roller i den kongolesiska regeringen i dag. Han befinner sig just nu i Kinshasa för research för den bok han skriver om kriget i Kongo, bland annat om råvarornas roll för maktkampen. Svenskanknutna Lundin Mining är ett av de företag som har granskats av kommissionen i Kongo för en eventuell omförhandling av sitt kontrakt där. Hör bolagets egen version om varför Kongo är en bra investering. Konflikts Daniela Marquardt intervjuar informationschefen Catarina Ihre som inte oroar sig över granskningen. Men Patricia Feeney på organisationen Raid tycker att det finns många oklarheter kring hur Lundin Mining fick sitt åtråvärda kopparkontrakt i Katanga-provinsen, och säger att det är något som den svenska regeringen borde intressera sig för. Handelsminister Ewa Björling svarar på Raids propå. Men det går faktiskt för ett litet fattigt land att förhandla fram bra villkor gentemot det internationella storkapitalet. I Liberia har Afrikas första kvinnliga president, Ellen Johnson-Sirleaf haft som en av sina första prioriteringar att göra slut på dåliga överenskommelser...