Flyktingfrågans fångar

Om kraftmätningen i den europeiska flyktingfrågan. Vad händer när rigida regelverk som kolliderar med humanitära hänsyn, och människor på flykt kommer i kläm och politiker avsvär sig ansvar? Om enskilda länder som går sin egen väg och trotsar unionens mål om en gemensam flyktingpolitik.

I Konflikt har vi under åren flera gånger återkommit till en av vår tids stora frågor, migrationsfrågan. Den berör miljoner människor världen över och handlar inte bara om enskilda individers säkerhet och trygghet, utan också om ekonomi, politik och utveckling i stora regioner. Inom EU pågår sedan mer än tio år ett arbete för att skapa en gemensam asyl- och migrationspolitik. En gemensam politik förutsätter också gemensamma regler. Men ett regelverk, som ska kunna gälla i många olika länder och omfatta människor från vitt skilda förhållanden, riskerar i sin tur också att hamna i konflikt med mänskliga hänsyn och behov. I studion: Migrationsminister Tobias Billström och Sara Wåhlin, som dokumenterat situationen för flyktingbarn på Malta. Kvotflyktingsystemet är ett exempel på de regelverk som skapats för att ge flyktingar möjlighet att på ett legalt sätt komma till ett säkert land. Men även om man lyckats passera UNHCR:s nålsöga och blir klassad som flykting innebär det på intet sätt att man är garanterad en fristad. Mazen flydde till Sverige från Irak för tre år sedan men fick avslag på sin asylansökan. Han är kristen och tvingades efter att han kidnappats att lämna sitt hem i Bagdad. När hans fru, på flykt i Libanon fick flyktingstatus av FN:s flyktingorgan trodde den splittrade familjen att de skulle kunna återförenas i säkerhet. Men villkoret för att de ska få skydd är att Mazen först återvänder till Irak, där han fruktar för sitt liv. Konflikts och SR Internationals Hiba Daniel har träffat Mazen. Malta är ett land som har tagit emot stora skaror båtflyktingar de senaste åren. Landet har fått stark kritik för hur flyktingarna tas emot och bland annat hålls instängda i undermåliga läger. Till Malta har också Sverige avvisat ensamkommande barn med hänvisning till Dublinförordningen: Det innebär att eftersom Malta var det första EU-land flyktingbarnen anlände till är det också Malta som ska pröva deras skyddsbehov. Sara Wåhlin har arbetat vid ett transitboende för ensamkommande barn i Malmö. Där lärde hon känna flera av de barn som skulle avvisas till Malta, bland annat Nouredin, 16 år. Hon har rest till Malta för att dokumentera situationen i flyktinglägret och träffade då honom och flera andra ungdomar som avvisats från Sverige. EU:s nya kommissionär med ansvar för asyl- och flyktingfrågor, Cecilia Malmström, hör till dem som har kritiserat Maltas behandling av ensamkommande barn och överväger att dra Malta inför EU-domstolen. Hon har en delikat balansakt att genomföra mellan alla dem som ropar på hårdare gränsskydd och de som efterlyser en generösare och mer human flyktingpolitik. Konflikts Daniela Marquardt intervjuade henne. I takt med att antalet avslag blir fler, ökar också pressen på polisen som ska verkställa avvisningarna. Men frågan är vilka metoder som är acceptabla, och vad som kan anses oetiskt i jakten på personer att avvisa? I Danmark blev det stor uppståndelse när polisen stormade en kyrka för att hämta irakiska flyktingar förra året. I Sverige verkar polisen respektera kyrkorummen. Men det finns andra gråzoner, som sjukhus, skolor och bröllop. Konflikts Robin Olin åkte till Malmö för att försöka reda ut vad som egentligen hände när polisen strax före jul grep en ung man som just skulle gifta sig i Malmö stadshus. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ira Mallik