Iraks kris och västs ansvarsflykt

Lördag 16 februari Fem år efter invasionens appeller om frihet dominerar flykt och folkvandring i Irak. FN vädjar, men EU och USA har haft stängda dörrar. Om västvärldens ansvar och skuld. Med FN: s flyktingkommissariat, migrationsministern och flyktingorganisationernas europaordförande i samtal.

FN:s högkommissarie för flyktingar, António Guterres, befinner sig den här veckan i Irak med grannländer. Därifrån vädjar han och FN:s flyking-kommisariat UNHCR än en gång om hjälp. En femtedel av Iraks befolkning på flykt, 2 miljoner i Syrien och Jordanien som nu båda har infört visumtvång. 2,5 miljoner människor flyr därför sina hem inne i Irak. Den internationella hjälp som hittills erbjudits är minimal jämfört med problemets vidd säger flykingkommissariens talesman. I förra veckan besökte Hollywoodaktrisen Angelina Jolie Irak. I sin egenskap av FN:s goodwill-ambassadör deltog hon i en tragedi, en verklig tragedi; hon reste bland de mer än 4 miljoner människor som flytt sina hem i Irak. En av de där sakerna som oftast hamnar i medieskugga, men när Angelina Jolie kom dit blev det löp och trailers på CNN och hela, obegripligt långa, 8 minuter i sändning, flera gånger. Nätverket Internationella Irakiska flyktinginititiativet  med undertecknare som bland andra de fd FN-koordinatorerna för Irak och biträdande generalsekreterarna Hans von Sponeck och Denis Halliday, tillsammans med arabiska politisker och intellektuella, driver nu frågan om större insatser från Iraks regering för landsflyktiga medborgare.  Man föreslår att en del av Iraks oljeresurser ska gå till landets flyktingar. Mikael Olsson har talat med Hana al-Bayaty som är irakisk/fransk filmare och skribent för bla egyptiska tidningen Al-Ahram, hon berättar om det internationella nätverkets förslag. Hör migrationsminister Tobias Billström, Hanne Mathiesen vid UNHCR :s regionskontor i de nordiska och baltiska länderna, Bjarte Vandvik, generalsekreterare för ECRE European Council on Refugees and Exiles, paraplyorganisation för 80 europeiska frivilloraganstioner som arbetar med flyktingfrgor - om Västs ansvar för den irakiska flyktingkatastrofen. Storbritannien, som flera av länderna som deltog i den USA-ledda invasionen av Irak, utmärker sig som  de europeiska länder som tagit emot minst irakflyktingar. I augusti förra året blossade det upp en häftig debatt efter att det blivit klart att regeringen inte tänkte ta emot alla de irakier som hade arbetat för landet och som nu riskerade sina liv om de var kvar. Tom Porteous är ordförande för Human Rights Watch och var en initiativtagarna i en kampanj mot regeringens politik. Migrationsverket har en ny praxis när det gäller flyktingar från Irak. En dom, om att det krävs att man kan bevisa att man är individuellt hotad, betraktas av migrationsverket som vägledande. Sedan årskiftet får nästan 60 procent av de som sökte asyl från Irak avslag. Under förra året utgjorde avslagen knappt de 7 procent. Samtidigt kommer nyheter om att allt fler ändå blir kvar i Sverige och tvångsavvisningar tas inte emot eftersom Iraks regering inte skriver på något återtagandeavtal. Konflikts Robin Olin träffade några personer med erfarenhet att leva som papperslös i Sverige. Tusentals irakier som har arbetat för USA och deras allierade i Irak har blivit stämplade som förrädare av sina landsmän. Många har mördats och ännu fler hotats till livet. Men när de sökte hjälp hos sina uppdragsgivare blev de avvisade. Frågan fick stor uppmärksamhet i USA efter att journalisten George Packer skrev om den i The New Yorker för ett år sedan och han vittnade också inför representanthusets utrikesutskott. Nu har hans reportage blivit teaterpjäs i samarbete med den alternativa teatern Culture project i New York, där Allan Buschman är konstnärlig ledare. Konflikts Daniela Marquardt Har talat med honom.  Programledare: Mikael Olsson Producent: Marie Liljedahl