Kriget, flyktingarna och Europas gränser

Om flygbomber över Idlib, flyktingtrötthet i Turkiet och överfulla läger i Grekland. Står Europa på randen till en ny flyktingkris eller fungerar EU:s mekanismer för att hålla migrationen på avstånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Konflikt gör vi en resa utmed den flyktväg som hundratusentals människor tog under några intensiva månader 2015. Hur ser det ut längs den vägen nu, fyra år senare? Vi börjar i den syriska provinsen Idlib där småbarnsmamman Ameena Tarraf och hennes familj nu flyr från plats till plats, undan bomber och hot om en ny storoffensiv. Vi rör oss vidare över gränsen till Turkiet och ett samhälle där alltfler har tröttnat på de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet. Vi hör om rädslan bland syrier för att bli deporterade tillbaka till krigets Syrien och vi hör turkar som anklagar syrierna för att ta deras jobb. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har förklarat att situationen är ohållbar och kräver omvärldens hjälp för att skapa en säkerhetszon för flyende syrier – i Syrien. Om inte det går hotar han med att ”öppna portarna” och låta flyktingarna ta sig vidare till Europa. Den turkiska journalisten och Mellanösternkännaren Cengiz Candar säger att man ska ta presidentens hot på allvar. Till skillnad från 2015 är Erdogan politiskt kraftigt försvagad och en försvagad Erdogan kan göra vad som helst för sin överlevnad, enligt Cengiz Candar. Från Turkiet tar vi oss vidare över havet till den grekiska ön Lesbos där läget i de överfulla flyktinglägren beskrivs som värre än någonsin. Och i huvudstaden Aten, dit många nu tar sig från öarna, börjar situationen bli alltmer spänd. Yonous Muhammadi från organisationen Greek forum of refugees oroas över en framväxande trend i Grekland att se på flyktingarna som i första hand ett problem och en börda. Men i Bryssel vill EU-kommissionens talesperson Tove Ernst inte tala om någon ny flyktingkris. Det avtal som EU tecknade med Turkiet 2016, för att få ett slut på den stora flyktingströmmen, fungerar anser hon. Genom att också i fortsättningen bidra med stora summor pengar räknar man med att den turkiska sidan ska hålla sin del av avtalet – och hindra en ny migrationsvåg till Europa. Samtidigt är arkitekten bakom EU-Turkietavtalet, Gerald Knaus vid tankesmedjan Europen Policy Initiative, inte lika nöjd. Han menar att den humanitära situation som råder i de grekiska flyktinglägren inte är i linje med den asylrätt och de mänskliga rättigheter som Europa står upp för. Vi avslutar programmet i Sverige, en slutdestination för många av de flyktingar och migranter som tog sig upp genom Europa för fyra år sedan. I Eskilstuna minns kommunens tidigare integrationsstrateg Vedad Begovic med glädje den stora hjälpvilja som fanns bland många kommuninvånare när flyktingarna kom dit hösten 2015. Nu, säger han, har tongångarna förändrats samtidigt som flyktingkrisen finns kvar – bara någon annanstans. Programledare: Ivar [email protected] Producent: Johanna Melé[email protected]