Människor till salu

Om rovdrift och rättslöshet på den globala arbetsmarknaden. Konflikts Randi Mossige-Norheim följer vietnamesiska bärplockares fortsatta jakt på arbete för att ta sig ur skuldfällan som de svenska blåbärsskogarna fångade dem i.Hör om en av vår tids största kriminella verksamheter där människor handlas som vilken vara som helst - om lukrativa affärsmodeller med minimala risker och maximala vinster. Handeln med människor som arbetskraft är den snabbast växande internationella brottsverksamheten och ligger på en tredjeplats, efter illegal handel med narkotika och vapen. Enligt FN handlar det om 2,5 miljoner människor som exploateras som arbetskraft eller för sexuella ändamål, världen över. Men siffrorna är grova uppskattningar och man utgår ifrån att mörkertalen är stora. Och vinsterna uppskattas till över 220 miljarder kronor. Människohandeln har stora fördelar framför knark- och vapenhandeln. Riskerna att åka fast är i det närmaste obefintliga och varan - människorna - kan säljas om och om igen. Det säger professor Louise Shelley, internationellt känd forskare om transnationell kriminalitet, som vi kommer att få höra mer av längre fram i programmet. Och drivkrafterna bakom människohandeln är en slags reflektion av tillståndet i världen - globaliseringen som underlättar rörelser och kommunikation över gränserna, samtidigt som nya gränser driver människor i armarna på kriminella för att hitta kryphålen. Klimatförändringar med naturkatastrofer som följd - och fler konflikter sedan kalla krigets slut har lett till att fler människor tvingas på flykt och de blir i sin desperation lätta byten för oseriösa aktörer. Och inte minst den global ojämlikhet som också upprätthålls av tillgången på villig arbetskraft i den fattiga delen av världen, medan de rika ropar efter billigare varor och tjänster. Gäst: Madeleine Hulting, samhällsvetare med inriktning på kriminologi och internationella relationer och författare till masteruppsatsen Arbete i det dolda. I Sverige har bärbranschen hamnat i fokus för debatten om exploatering av människor som arbetskraft - en hel verksamhet som i stort sett bygger på att plockarna sliter långa dagar för usla löner eller inga löner alls. I somras kom nära 300 vietnameser till Sverige. På pappret var det för att plocka bär i Särna i norra Dalarna. De hade både anställningsavtal och arbetsvisum för tre månader. Nu har det gått fyra månader sen deras visum gick ut, och många har fortfarande inte återvänt till Vietnam. För de fick aldrig nån lön i Sverige. I stället måste de nu stanna kvar för att jobba ihop till skulden därhemma. Ha är en av de nära 150 bärplockare som blev kvar i Europa. I slutet av september hämtades hon i Särna av oseriösa rekryterare. De transporterade henne till en restaurang i Warszawa där hon jobbade för några tusen i månaden. Men nu är hon tillbaka i Särna igen, hos Ove och Anita Larsson. Konflikts Randi Mossige-Norheim har träffat dem. Det finns gott om människohandlare, ivriga att utnyttja arbetarnas desperation att lösa sin skuld och som fortsätter att hålla dem skuldsatta för att kontrollera dem. När man tittar på hur människor luras hit får man inte glömma bort den allvarliga återvändarproblematiken, påpekar Erik Leijonmarck och Walter Kegö, båda vid Institutet för Säkerhet och Utveckling i Stockholm och författare till rapporten Slavarbete i vår tid som kom ut i december förra året. Sen lagen om människohandel kom till har drygt tjugo fällande domar avkunnats. I de allra flesta fall har personerna dömts för människohandel för sexuella ändamål. Handel med människor i syfte att utnyttja dem som arbetskraft, och där man "vilselett, rekryterat och transporterat människor och utnyttjat deras utsatta belägenhet" som det står i brottsbalken, är också olagligt - men hittills har det bara resulterat i några enstaka domar. Här saknas kunskap, resurser, samordning och inte minst en politisk prioritering - har vi hört tidigare i programmet. Men vad säger de som har...