NARKOTIKANS NAV

Konflikt om Mexiko, där staten hotas av kriget mot och mellan knarkkartellerna. Om Västafrika, den nya transportleden för kokain till Europa, där svaga, fattiga stater kan korrumperas och köpas med narkotikapengar. Och om Afghanistan, leverantör av 90% av världens heroin, där knarkpengar finansierar talibaner och korrumperar hela bygget av en statsapparat.

”Narkotikans ekonomi handlar om väldigt mycket mer än att maffior och karteller som köper egendomar och företag och flygplan - drogkarteller köper tjänstemän, de köper politiska partier, de köper valutgångar, de köper, i ett ord, makt. De kan förstöra stater och samhällen”, sa Antonio Costas, chef för FN: s organ för narkotika och brottslighet, UNODC  när han öppningstalade inför den stora narkotikakonferensen i Wien för några veckor sedan. Och det kan de göra för de har såna ofattbara mängder pengar - över 300 miljarder dollar per år är den globala narkotikahandeln värd. Om man översätter den siffran till vad staters ekonomier är värda så står dimensionerna skrämmande klara: om narkotikahandeln vore en stat, säger Antonio Costas inför narkotikakonferensen, skulle den placera sig som nummer 21 på listan över världens bruttonationalprodukter och det är bara en plats under Sveriges. En global narkotikahantering som totalt är värd nära nog lika mycket som Sveriges hela statsekonomi - och en hantering där man kan urskilja tre globala nav: Mexiko, där staten hotas av kriget mot och kriget mellan knarkkartellerna, och där våldet har börjat spilla över in i USA, och USA har uttalat oro för att Mexico kan implodera . Västafrika, det nya transportnavet för latinamerikanskt kokain till Europa. Afghanistan, världens i särklass ledande producent av opievallmo, och leverantör av över 90% av världens heroin. På alla dessa tre fronter har högprofiliga varningar, från hög nivå, om misslyckad bekämpning och hotade stater, framförts på senaste tiden. Vad det gäller Västafrika varnar FN-organet UNODC för att små instabila, fattiga stater där är under attack från narkotikakarteller som är mycket rikare än staterna själva. Värst, säger man, är läget för Guinea-Bissau, som kan bli Afrikas första ”narco-stat” - en stat vars politik och ekonomi domineras av narkotikahantering och karteller. När det gäller Afghanistan har USA: s nye sändebud för regionen, Richard Holbrooke, sagt att de 800 miljoner dollar om året som USA har lagt på narkotikabekämpning där är det mest ineffektiva och slösaktiga program han har sett på 40 år i politiken. Det har varken skadat hanteringen eller talibanerna eller minskat korruptionen i den afghanska staten. Och på den latinamerikanska fronten har tre latinamerikanska expresidenter i en gemensam rapport under våren sagt att tio års USA-lett krig mot knarket har misslyckats, och FN sagt att detta krig har skapat ännu rikare och mäktigare narkotikakarteller, och korruption och våld på aldrig tidigare skådade nivåer. Med i programmet för att tala om narkotikahandelns globala konsekvenser är Thord Modin, chef för rikskriminalens underrättelsesektion. Det är fortfarande Colombia som är världens överlägset största producent av kokain, men det är numera Mexiko, som är navet för den mångmiljardindustri som den latinamerikanska narkotikahandeln är. Frilansjournalisten Lotten Collin har talat med Jorges Carrarsco, mexikansk journalist som specialiserat sig på narkotika och säkerthetsfrågor och Laura Carlsen, platschef i Mexiko för den amerikanska organistationen Centre for International Policy om hur narkotikakartellerna i Mexikos har tagit sig in i samhällets alla lager och om en misslyckad amerikansk drogpolitik i Latinamerika. Nu har USA genom utrikesminister Hillary Clinton öppet och offentligt medgett att USA bär en stor del av ansvaret för våldet och narkotikakriget i Mexico - inte bara genom den omättliga aptiten och efterfrågan på droger, utan också för att de allt tyngre och effektivare vapen  som de mexikanska kartellerna har till 90% kommer...