Omstridd säkerhet i Irak

Om FN:s och Iraks vädjanden till Sverige att låta bli, men efter helgernas tillfälliga uppehåll förbereds nu nya flyg för irakier som nekats asyl, tillbaka till Irak där våldet inte vilar. Hör Iraks Sverigeambassadör ifrågasätta tvångsutvisningarna, och Migrationsverket om varför det visst går att utvisa till Irak medan UNHCR säger bestämt nej. Möt också en ung kvinna i skräckfylld väntan på nästa transport.

Sverige är ett av få länder, tillsammans med Norge, Danmark och Storbritannien, som med tvång utvisar irakier som inte beviljats asyl här. Sedan Sverige och Irak undertecknade ett samarbetsavtal om återtagande för snart tre år sedan har drygt 800 personer flugits tillbaka till Irak mot sin vilja. De återvänder till ett land där våldet jämfört med de värsta åren 2006 till 2008 har minskat betydligt, men fortfarande är ett ständigt närvarande hot i stora delar av landet. Och trots att det ofta riktas mot vissa grupper - poliser, religiösa minoriteter, attentat mot kristna som varit särskilt uppmärksammade på sistone - så fortsätter det att drabba urskillningslöst och framför allt civila. Säkerheten vilar nu i irakiska händer sedan merparten av de amerikanska styrkorna har lämnat landet och de som är kvar har dragit sig tillbaka till sina baser. Men på många håll är polisen mer upptagen med att skydda sina egna mot attacker från olika milisgrupper, än att skydda de irakiska medborgarna. Efter en nio månader lång dragkamp har nu en regering kommit på plats. Men den är mer präglad av intern maktkamp och ovisshet än en tydlig färdriktning för Irak, där det mesta återstår att bygga upp efter kriget, från fungerande el- och vattenförsörjning till en verklig demokrati och rättsstat. Mot bakgrund av de många och svåra problemen har FN:s flyktingkommissariat varit mycket kritiskt mot tvångsutvisningarna av irakier till ett land som i många delar inte fungerar, där återvändande flyktingar har ytterst svårt att bygga upp en trygg och säker tillvaro och istället hamnar i nytt flyktingskap, inom eller utanför landet. Gäster: Liv Feijen, ansvarig för den juridiska avdelingen på UNHCR:s Nordenkontor i Stockholm Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket. Vid ett seminarium om Irak, som hölls i Riksdagshuset för en månad sedan redogjorde Carolyn Ennis, ansvarig för skyddsavdelningen på UNHCR:s kontor i Bagdad på plats, för varför UNHCR anser att inga människor ska skickas tillbaka till tvång till Irak.  På plats var också Pascal Warda, före detta migrationsminister i Irak, som själv är kristen och nu leder människorättsorganisationen Hammurabi, som särskilt värnar om etniska minoriteters rättigheter i Irak. "Så fort vi känner lite hopp om att det lugnar ner sig, bryter en ny våldsvåg ut", sa hon till Konflikts Daniela Marquardt när hon berättade om hoten mot de kristna i Irak. Just nu väntar minst 2600 irakier på att utvisas från Sverige till Irak med tvång. En del av dem sitter inlåsta på Migrationsverkets förvar i Flen, Märsta, Örkelljunga och Göteborg. Fadi från Mosul har fått avslag på sin asylansökan, i stället har han nu vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Nu är det domstolen där som avgör hans öde. Zeinab sitter i förvar i väntan på utvisning. Hon berättar att hon greps av polisen, när hon säkte hjälp i samband med att hon misshandlats av den man hon bodde hos. Konflikts Randi Mossige-Norheim har även talat med juristerna Olle Hancock och Simon Andersson, som båda menar att det blivit allt svårare för asylsökande från Irak att få sina flyktingskäl godkända. Det har snart gått tre år sedan Sverige och Irak undertecknade det avtal som reglerar återsändningen av irakier som nekats asyl i Sverige. I avtalet står att det i första hand ska vara frivilligt, att det ska ske stegvis och humant och att hänsyn ska tas till förhållandena i Irak. Från irakisk sida växer nu kritiken mot hur avtalet efterlevs i praktiken. I veckan betonade Iraks migrationsminister Dindar Nejman att...