Öst, väst eller båda?

Om kampen om Turkiets identitet och plats i världen: Agneta Ramberg och Cecilia Uddén sänder från Istanbul i ett Turkiet där en presidenthustru iförd sjal fick gå längs röda mattan ihop med besökande statschef i tisdags. Nåt sånt har aldrig hänt förr i den sekulära republikens historia - och det väckte glädje hos vissa och fasa hos andra i det polariserade Turkiet. Och de som förfasar sig anklagar regeringen för att vilja bära slöja i utrikespolitiken också.

Agneta Ramberg och Cecilia Uddén sänder från Istanbul, en stad med både puls, ekonomi, och livlig och ibland uppslitande debatt. I veckan bröts ett turkiskt tabu när presidenthustrun, klädd i sjal, representerade Turkiet i ett officiellt sammanhang. Det var första gången i republikens historia en sjalförsedd kvinna gick på en offciell röd matta förbi en militär hedersvakt. Det händer mycket i Turkiet och tabun bryts på löpande band. Varje kväll debatteras infekterade och tidigare förbjudna ämnen i tv. Det pågår också en kamp om Turkiets identitet och plats i världen. Gäster: Torkel Stiernlöf, svensk konsul i Istanbul.  Yavuz Baydar, svensk-turkisk journalist som är en del av denna livliga debatt om landets identitet, framtid, och plats på världsarenan. Vi måste lära oss att bli sjalblinda - på samma sätt som man uppmanar folk att vara färgblinda i USA när det gäller svarta, säger Nursuna Memecan. Hon är parlamentsledamot för AKP och även om hon inte själv bär sjal menar hon att det är diskriminerande att kvinnor inte får bära sjal och sitta i parlamentet. Sjalen väcker starka känslor i Turkiet och Cecilia Uddén hamnade mitt i ett gräl vid stekoset utanför slaktarbutiken i stadsdelen Fatih. Debattklimatet är polariserat och statsvetarprofessorn och motståndaren till AKP-regeringen Ersin Kalaycioglus talar om en pågående kulturkamp. Han menar att det finns två läger med varsin vision av hur det goda samhället ser ut: En grundad på vetenskap och rationellt tänkande, den andra på tradition, religion och familj. Faruk Logoglu har varit Turkiets Washingtonamassadör och är nu i färd med att starta en tankesmedja i Istanbul. Han hävdar att det är positivt med en mer oberoende, självsäker turkisk utrikespolitik, och bra att Turkiet försöker spela en roll i regionen, men problemet med AKP är att de är ideologiskt snarare än realpolitiskt motiverade. Men han får mothugg av Sahin Alpay, professor i statsvetenskap, som menar att det är västerut Turkiet rör sig - om man med väst menar liberal demokrati och mänskliga rättigheter. Att utrikespolitiken drivs av ideologi, som Turkiets förre Washingtonambassadör hävdar, är en av de vanligaste anklagelserna mot Turkiet sedan man började fjärma sig från Israel. Turkiet har hamnat i klorna på Iran, säger man i Tel Aviv, liksom att utrikespolitiken har blivit arabisk-muslimskt populistisk. Men en av Turkiets ledande utrikesexperter, Soli Özel, kolumnist och professor i internationella relationer, håller inte med. Han menar att Turkiet inte hade agerat annorlunda om kristendom varit den dominerande religionen i landet, för drivkrafterna bakom utrikespolitiken är inte ideologiska utan framförallt ekonomiska. Turkiet kan skryta med att ha den snabbast växande ekonomin bland OECD-länderna. Tillverkningsindustrin har gjort stora framsteg, man tillverkar skor, möbler, bilar, tv-apparater och Turkiet är världens största cementexportör. Och man brukar säga att landets nya entreprenörsklass är AKP:s ryggrad. Cecilia Uddén träffade ett par av dessa framgångsrika, småskaliga entreprenörer på marknadsgatan i Fatih-området. En av dem, Murat Akina, var med på Mavi Marmara i Ship to Gaza-konvojen, men han han hade fullt upp med att sälja fisk. Agneta Ramberg dricker kaffe med Ishak Alaton, en i Turkiet mycket känd och framgångsrik judisk affärsman. För 60 år sedan var han svetsare på Motala verkstad. Han menar att det idag är det islamiska AKP som står för modernitet i Turkiet, och inte de sekulära kemalisterna.   Programledare:...