Stabilitet, ryssrädsla och realpolitik

Konflikt - Podcast tekijän mukaan Sveriges Radio - Perjantaisin

Om kluvna relationer till Ryssland. Vad styr egentligen omvärldens förhållanden till Moskva - naturgasen, stabiliteten, eller den ryska vapenmakten? Hör reportage från Georgien om rädslan som regerar inför sex år till med Putin i Kreml. Hör om tysk gasdiplomati och Putin-pragmatism, och varför kineser ser Rysslands näste president som en fredsfurste. Vem som vinner presidentvalet i världens största land imorgon, råder det inte många tvivel om. Vinner han inte i första omgången kommer han att göra det i den andra. Däremot har ovissheten ökat om hur de kommande åren med Vladimir Putin vid makten kommer att te sig. De omfattande protesterna sedan parlamentsvalet i december skickar signaler som blir svåra att ignorera. Och hur Putin kommer att navigera i en omvärld som visar sig allt mer skeptisk till hans maktlystnad, återstår också att se - och inte minst beror det på med vems ögon man ser. Vi ska i dagens Konflikt försöka fånga vilken betydelse synen på Putin och relationen till Ryssland har på olika håll i världen. Och vi börjar i händelsernas centrum - Moskva. "Vi är för stabilitet - vi är för Putin." Det är ett av slagorden som hörts i den ryska presidentvalrörelsen. Men den stabilitet som många hyllar, den har för andra blivit till en förbannelse. Sveriges Radios korrespondent i Moskva, Johanna Melén, skildrar den inhemska debatten om Rysslands plats i världen. I många av grannländerna följer man det ryska presidentvalet noga. Och i en del av de gamla sovjetstaterna finns en oro för vad Putins återkomst till presidentposten kommer innebära för relationerna. Den oron är särskilt framträdande i Georgien. Landet har ända sen den så kallade rosenrevolutionen, 2003, varit en nagel i ögat på Vladimir Putin, som då var president. Att landet började söka sig mot väst, ansökte om medlemskap i EU och NATO - det trissade upp tonläget mellan Putin och Georgiens president Mikhail Saakashvili. Idag, särskilt efter kriget 2008, finns nästan inga spår av att Ryssland och Georgien har varit del av samma land, fram till Sovjetunionens fall. Eller ja, några spår ser man fortfarande, som Konflikts Lotten Collin upptäckte när hon reste till huvudstaden Tbilisi. Europa har ända sedan Sovjetunionens upplösning haft en kluven relation till Ryssland. Samtidigt som man kritiserar bristande demokrati och mänskliga rättigheter, är många av Europas länder beroende av rysk gas och olja. Det är särskilt tydligt när det gäller Tyskland. Landet har en närmare relation till Ryssland än andra västländer, inte minst när det gäller handel och energiförsörjning. Ryssland är Tysklands största energileverantör och täcker en tredjedel av det tyska olje- och gasbehovet. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp några tyska Rysslandkännare för att höra om vad man i Tyskland tänker om presidentvalet på söndag, däribland Alexander Rahr vid den tyska tankesmedjan, DGAP, Deutsche Gesellschaft für Auswärtige politik. Den tidigare Ryssland-korrespondenten Gabriele Krone-Schmalz är en av de som menar att Europas relation till Moskva präglas av en gammal logik från det kalla kriget. Och precis som Europa har ett kluvet förhållande till Ryssland, så har också Kina det. Här är den officiella bilden att efter århundraden av konkurrens och gränskonflikter så har stormakterna Kina och Ryssland sedan ett drygt decennium ingått, vad de två jättarnas regeringar själva kallar "ett ömsesidigt lönande strategiskt partnerskap". Ett aktuellt exempel på det partnerskapet är att både Ryssland och Kina nyligen lade in sina veton i FN:s säkerhetsråd, mot USA:s och EU-länders skarpare skrivningar mot den syriska regimen. Det rysk-kinesiska samarbetet har av många bedömare i väst beskrivits som en ohelig allians, grundad på anti-demokratiska...

Visit the podcast's native language site