Turkiet och EU - ett förhållande med förhinder

I EU tilltar tvekan till ett turkiskt medlemskap. Hör om Turkiets stapplande steg mot demokrati, om en möjlig öppning i konflikten med kurderna, militärens maktmissbruk inför rätta och författare som trotsar påbud om tystnad. Kan det bereda vägen till ett åtråvärt EU-medlemskap eller förblir EU en ouppnåelig dröm?

Den gångna veckan började med den för många överraskande nyheten att anhängarna till ett förbud mot minareter hade vunnit folkomröstningen i Schweiz. Veckan innan utsågs den belgiske premiärministern och uttalade motståndaren mot ett turkiskt medlemskap i EU, Herman Van Rompuy, till EU:s president. I Turkiet blev reaktionerna ilska och besvikelse. "EU:s förste president är anti-turkisk " löd en av tidningsrubrikerna. Och den turkiske chefsförhandlaren med EU föreslog att turkar skulle ta ut sina pengar från schweiziska banker. För Turkiet kommer dessa händelser som ytterligare bekräftelser på en växande europeisk islamofobi och att EU vill hålla Turkiet på avstånd, utanför sina gränser. Och samtidigt visar opinionsundersökningar i Turkiet att stödet för ett EU-medlemskap håller på att minska. I studion: Refik Sener, kulturskribent med rötter i Turkiet och som bevakar och skriver om utvecklingen Turkiet. Sverige hör till de länder inom EU som är mest positiva till ett Turkiskt inträde i EU. I början av september skrev Turkiets utrikesminister, Ahmet Davutoglu,  en hyllningsartikel till de svensk-turkiska relationerna på Dagen Nyheters debattsida. Där beskrev han även den förändringsprocess - den tysta revolution - som Turkiet har påbörjat. Inför att Sverige tog över ordförandeskapet i EU förklarade regeringen att en fortsatta utvidgning och ett turkiskt EU-medlemskap är en prioriterad fråga. Konflikts reporter Ira Mallik har talat med utrikesminister Carl Bildt för att ta reda på vad som egentligen har under det halvår som gått. Om Sverige representerar Turkiets förespråkare i EU så är Frankrikes president Nicolas Sarkozy den tydligaste motståndaren. Bakom sig har han en stark fransk opinion mot ett turkiskt EU-inträde, både bland politiker och folk i almänhet, inte minst den stora grupp armenier som bor i landet. Frilansreportern Anja Sahlberg träffade Anne-Marie Le Gloannec, forskare vid det prestigefyllda forskningscentret CERI och specialist på just EU och Turkiet, i Paris Yasemin Congar är biträdande chefredaktör för den turkiska dagstidningen Taraf . Tidningen kunde nyligen fira två-årsjubileum och har redan gjort sig ett stort namn genom att våga bryta mot de många tabun som finns i det turkiska samhället, till exempel att man aldrig får ifrågasätta militärens roll. Yasemin Congar är bekymrad över att religionen tycks spela så stor roll för vem som får vara med och vem inte i EU. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Yasemin Congar, för att höra hur hon ser på EU:s tveksamma inställning till Turkiet. I flera decennier har kurdfrågan dominerat turkisk politik och en lösning har länge varit avlägsen. Men sedan i somras har den turkiska AKP-regeringen kommit med fredstrevare, som går ut på att stegvis ge kurderna fulla politiska och kulturella rättigheter. Sveriges radios reporter Sîlan Diljen har besökt miljonstaden Diyarbekir i sydöstra Turkiet som är centrum för den kurdiska proteströrelsen i landet och som kurderna ser som sin huvudstad. Trots hård kritik, inte minst från EU, fortsätter Turkiet att tillämpa den omstridda paragrafen 301 om förbud mot att kränka "turkiskheten", som bland annat användes mot Nobelpristagaren Orhan Pamuk efter att han uttalat sig om folkmordet på armenier, vilket Turkiet förnekar. Åtalet mot Pamuk drogs senare tillbaka. Men det finns många andra författare som ställts inför rätta för sånt dom skrivit. En av de mest omtalade är Perihan Magden, som gjort sig känd för sina kontroversiella artiklar i den turkiska dagstidningen Radikal, där hon kritiserar regeringen och militären. I år tilldelades hon människorättsorganisationen Human Rights Watch pris "Hellman/Hammet...