Tyska mål och motsättningar

Om dönerdimmor, glöggångor och en debatt som kan vara avgörande för hela Europas framtid. Konflikt sänds direkt från Berlin, där integration, identitet och islam är på allas läppar. Är det tysknationalismens återkomst vi ser? Hör om tyska tabun som bryts, om turkättlingars trytande tålamod, och om ett Tyskland som finner sin plats i världen.

I Konflikt idag fortsätter vi att undersöka frågan om integration, som vi senast tog upp i programmet den 20 november. Det är ju ett ämne som har diskuterats allt mer intensivt inte bara i Sverige utan hela Europa på senare tid. Det är en fråga som både är känslig, och samtidigt fungerar som en slags mätare av ett lands tillstånd och självbild. Vi har valt att titta utifrån en tysk horisont, just för att frågan här är så laddad på flera nivåer - både av Tysklands historiska erfarenheter, och av Tysklands växande roll på den internationella scenen idag. Här har ju temat blivit särskilt brännbart efter att socialdemokraten och förre ledamoten i centralbankens styrelse Thilo Sarrazin för tre månader sedan kom ut med sin bok, Tyskland avskaffar sig självt, ett statistik-tätt paket kryddat med genetiska förklaringsmodeller, något som han också delvis har tagit avstånd från i efterhand. Men tiden har knappast fått tyst på den intensiva debatt han väckte. Sedan dess har flera böcker kommit ut som reagerar på Sarrazins utläggningar om problemen med invandrarnas bristande integration i Tyskland. Det går inte en dag utan att man läser, hör och ser något med anknytning till Sarrazin. Det behöver inte ens ha med integrationsfrågan att göra - han har blivit till ett fenomen som man förhåller sig till oavsett om det handlar om integration eller helt andra frågor. Medierna är fyllda med inlägg i integrationsdebatten. Och Berlins engagemangskalendrar erbjuder dagligen någon aktivitet med anknytning till ämnet. Konflikts Daniela Marquardt besökte en av dessa samtalsrundor. Tamar Jacoby är amerikansk journalist, som varit redaktör på ansedda medier som New York Review of Books och New York Times. Numera verkar hon politiskt genom sin organisation Immigration Works som vill underlätta migration till USA. Och sedan i höstas är hon i Berlin för att jämföra migrations- och integrationspolitik i USA och Europa. Utbildning är ett ämne som har diskuterats flitigt här i Tyskland under den gångna veckan. Nervositeteten var stor inför presentationen av PISA-studien som mäter skolelevers kunskapsnivå i OECD-länderna. Här bävade man inför de nya resultaten - och spekulerade ivrigt dagarna innan studien offentliggjordes. Minnet av PISA-chocken som man fortfarande talar om här - när den första studien för nio år sedan visade överraskande dåliga resultat hos tyska elever, lever kvar som något av ett trauma. För utbildning är väldigt viktig här - och när integrationsfrågan debatteras är det ofta utbildning som beskrivs som nyckeln för en lyckad integration. I det särskiljande tyska skolväsendet, där man tidigt separerar elever som bevisar sin studiemotivation från andra, lyckas få elever med invandrarbakgrund skaffa sig högskolebehörighet. OECD konstaterar att i inget annat Västland har invandrare så svårt att ta sig in på universitetet som i Tyskland. Och svårast är det för dem som går i skolor där merparten av eleverna har utländsk härkomst. Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger begav sig till Skalitzerskolan i Kreuzberg där tre av fyra elever har invandrarbakgrund. Om skolan är den plats som ofta framställs som epicentrum för integrationsproblem i Tyskland så är fotbollsplanen i stället den plats som gärna hålls fram som förebilden - här kan alla mötas, oavsett bakgrund, och förenas i ett gemensamt mål. En bild som förvisso också rymmer en hel del förenkling och idyllisering. Men en som har tagit det som sin uppgift att göra verklighet av bilden är tränaren Ahmet Yilmaz, som själv kommer från Turkiet. I klubben FC Internationale tränar han 28 barn från 11 olika länder...