Våldtäkt som vapen

Hur ska Margot Wallström skydda kvinnor och förhindra våldtäkter i krig? Hör FN:s nyutnämnda representant med uppgift att omsätta världssamfundets stolta resolutioner i praktisk handling. Hur kan terapeuten från Bosnien bistå sin kollega i Kongo? Och massvåldtäkterna i andra världskrigets slutskede - hur länge ska det dröja innan de tyska kvinnornas lidande erkänns?

I år uppmärksammar FN 10-årsdagen av säkerhetsrådets resolution 1325 - som understryker kvinnor och flickors särskilda utsatthet och risk att utsättas för våldtäkter i krig och konflikter. Och den manar till en större medverkan för kvinnor i att skapa fred och säkerhet. Sedan dess har säkerhetsrådet antagit ytterligare resolutioner som fördömer sexuellt våld mot kvinnor och som ska stärka kvinnors ställning i fredsarbetet. Men i praktiken har inte mycket förändrats för kvinnor på marken. Hjälparbetare i konfliktområden vittnar snarare om att våldet mot kvinnor ökar och blir brutalare. Kongo är det land där våld mot kvinnor som systematisk krigsstrategi är som vanligast. Trots omvärldens fördömande och trots att FN har sin största mission med 21 000 soldater och poliser på plats, så fortsätter övergreppen varje dag. Sen kriget bröt ut för 14 år sedan uppskattar man att över 200.000 kvinnor har blivit våldtagna. FN:s närvaro har till och med bidragit till att förvärra situationen, som när FN-soldater själva begår övergrepp mot den civilbefolkning de har till uppgift att skydda. Och stark kritik riktades i slutet av förra året mot FN-styrkan för dess stöd till regeringssidans offensiv mot rebeller i östra Kongo - under offensiven ökade våldet mot civila kraftigt. Och när armén nu planerar för en fortsättning på offensiven räknar man återigen med FN:s medverkan. En av få platser där kongolesiska kvinnor får möjlighet till vård är Panzisjukhuset i den krigsdrabbade östra delen av landet. I veckan besökte en av socialarbetarna därifrån, Ester Munyerenkhana, Sverige. I samarbete med den svenska organisationen Kvinna till kvinna har hon och hennes kolleger haft ett utbytesprojekt med terapeuter i Tuzla i Bosnien, som arbetar med våldtagna kvinnor efter kriget där. Socialarbetarna har besökt varandra i Bosnien och i Kongo och allt filmades av den svenska journalisten och filmaren Marika Griehsel. I tisdags hade filmen Kvinnornas krig premiär med efterföljande samtal och Konflikts reporter Robin Olin var på plats. Det är många som har stora förväntningar på Margot Wallström, nu när hon snart tillträder sin nya tjänst som FN:s särskilda representant för skydd av kvinnor i krig. I går gjorde Margot Wallström sin sista arbetsdag i Bryssel. Daniela Marquardt fick ett samtal med henne mitt under flyttbestyren. Margot Wallström underströk betydelsen av att förstärka det freds- och säkerhetsarbete med fokus på kvinnor som FN inlett, och hoppades att under sina två kommande år kunna bidra till att förbättra situationen. Hon pekade bland annat på behovet att revidera militära strukturer, såväl inom FN som nationella arméer. När den här frågan tas upp handlar det ju ofta om hur offren ska repareras och rehabiliteras. Men varför sker våldet överhuvudtaget, vilka är förövarna och vad är det som driver dem? De här frågorna har forskarna Maria Stern och Maria Eriksson Baaz, vid Institutionen för globala studier i Göteborg undersökt. De har intervjuat soldater i den kongolesiska armén om våldtäkter och hur de resonerar kring de övergrepp som äger rum. Konflikts Ira Mallik ringde upp Maria Stern för att söka en förklaring till det som verkar så ofattbart. Inte nog med den smärta och förnedring en våldtäkt innebär - många kvinnor vittnar också om skam och skuld över det som hänt dem. Det gäller inte minst i Tyskland där man räknar med att omkring 2 miljoner kvinnor och flickor blev våldtagna under andra världskrigets slutskede. Men eftersom Tyskland var angriparen och hade gjort sig skyldigt till många miljoner människors död ansågs det inte finnas något utrymme för...