Vem är Barack Obama?

Om hopp och förtvivlan i Barack Obamas värld. Är den amerikanske presidenten en kalkylerande krigshetsare med välsmort munläder? Eller en missförstådd världsförbättrare som är bakbunden av strukturer större än han själv? Hör röster från Washington, Brooklyn och Halmstad om hemliga krig, svårstängda fångläger och det amerikanska presidentskapets själ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj i år besökte Barack Obama den amerikanska försvarshögskolan i Washington DC. Han var där för att tala om krig – men inte den sortens krig som USA verkar ge sig in i nu i dagarna, i Syrien, utan ett krig som vi här på Konflikt följt mycket nära under alla de år som programmet funnits: det amerikanska kriget mot terrorismen. Och på senare år, sedan Barack Obama blev president, har vi allt oftare – från platser som Jemen och hemliga amerikanska militärbaser, tillsammans med såväl juridikprofessorer som uighurer – fått anledning att ställa frågan om hur, när och, för den delen, om det här kriget någonsin ska ta slut. Därför var det inte konstigt att vi spetsade öronen i maj, för Obamas tal handlade om just den frågan. - Besluten vi tar idag, om drönare, om hur vi låser in terroristmisstänkta, kommer å definiera vilket sorts land vi är å vilket sorts land vi kommer vara i framtiden. Amerika befinner sig vid ett vägskäl, sa Obama och fortsatte. - Vi måste definiera vilken sorts kamp det är vi utkämpar, annars kommer kampen att definiera oss, sa Obama. Inget land kan utkämpa ett evigt krig och fortsätta vara fritt. Varken jag eller nån annan president kan lova att helt besegra terrorn. Det var ett klassiskt Obama-tal. Han lyckades formulera riskerna med ett hemligt, evigt krig bättre än så gott som alla hans kritiker. Här var en president som inte bara kunde beskriva, utan verkligen förstod sitt ansvar, som förstod varför ett krig inte kan föras i hemlighet, varför folk inte kan låsas in på obestämd tid utan rättegång, varför man inte kan låta rädslan styra. Talet hölls alltså i maj i år. Men, så kom sommaren… Ljud från en lång, het och i allra högsta grad krigisk sommar. NSA-avslöjanden, vaga terrorhot och en kavalkad av drönarattacker i Jemen. Samma president: men ett helt annat budskap. Hur ska man då förstå dessa motsättningar? Vad styrs av presidentens personlighet? Vad är politik? Och vad är djupare liggande strukturer? Vi börjar med att titta närmare på Obamas krig. Och inte det nya krig i Mellanöstern, i Syrien, som USA motvilligt verkar dras in i i dagarna, eller det öppna krig som han avslutade i Irak, eller det halvhjärtade krig som är på väg att trappas ned i Afghanistan. Istället ska vi titta på det krig som Obama verkar föredra, nämligen skuggkriget. På sistone har flera böcker  kommit ut i ämnet Bland dom mest uppmärksammade finns The Way of the Knife av New York Times-journalisten Mark Mazzetti, som i detalj beskriver hur underrättelsetjänsten CIA – tillsammans med delar av den amerikanska militären – förvandlats till en slags presidentens personliga dödsmaskineri. Konflikts Caroline Salzinger intervjuade honom. Men det finns andra områden där Obamas retorik och politik står i bjärt kontrast mot varandra. Här ytterligare ett klipp från Obamas tal i maj: - Föreställ er en framtid om tio år, då USA forftarande håller människor som inte anklagats för något brott inspärrade på en plats som inte ens hör till vårt land. Se på oss, när vi tvångsmatar fångar som hungerstrejkar. Är det det Amerika vi vill vara? Så sa Obama i maj. Han hade ju lovat att fängelset i Guantanamo Bay under sin valkampanj 2008. Men än står det öppet. Hur har det blivit såhär? Den journalist som i störst detalj...