Biskoparna och makten

Människor och tro följer upp biskop Eva Brunnes predikan i Storkyrkan vid riksdagen öppnande. Är det dags att avskaffa traditionen att riksmötet öppnar i kyrkan, då staten och kyrkan är skilda från varandra sen tio år? Vad får det för konsekvenser att en biskop tar avstamp i ett dagsaktuellt politiskt skeende i sin predikan?

Debattörerna Carl Rudbeck och Helle Klein diskuterar utifrån den senaste veckans uppmärksammade incident då flera Sverigedemokrater lämnade Storkyrkan i Stockholm under Eva Brunnes predikan. Människor och tro har i flera inslag berättat om Sverigedemokraternas syn på religion, inte minst deras islamkritik. Inslagen finns samlade här på vår hemsida under rubriken "Högerpopulism och islam". I ett specialprogram från den 6 juni 2008 skildrades kopplingarna mellan religion och nationalism. Bland annat innehåller programmet ett reportage av Christoph Andersson om SDs kyrkosyn och begreppet "Fädernas kyrka". Här kan du lyssna på programmet I fler av stiften i Sverige pågår just nu val av ny biskop. Länge sågs biskoparna som en del av den svenska makteliten men idag, har den rollen förändrats. Historikern Ulrika Lagerlöf Nilsson ger med sin färska doktorsavhandling "Med lust och bävan" ett perspektiv på dagens biskopsval. Avhandlingen är en studie över samtliga biskopar inom Svenska kyrkan under 1900 talet och deras väg fram till den teologiska och politiska makten. Utrikeskrönikan kommer från Ginna Lindberg, Sveriges Radios korrespondent i Washington. Indien är ett land med djupa konflikter mellan hinduer och muslimer. En av de främsta symbolerna för detta har blivit den moské som extrema hinduer rev i staden Ayodhya 1992. I de efterföljande upploppen dog flera tusen människor. I veckan kom ett länge väntat domstolsutslag om äganderätten till marken. Läget var spänt i Ayodhya men omedelbara oroligheter uteblev. Varför är religionen fortfarande så stor orsak till konflikt i ett land där muslimer och hinduer har levt tillsammans i 1000 år? Hör en av muslimernas ledare i Ayodhya Khaliq Ahmad Khan kommentera och professor Ishtiaq Ahmed vid Stockholms universitet analysera. Just nu råder en höjd beredskap mot terroristdåd i flera Europeiska länder. Det innebär att kända monument bevakas hårdare än vanligt,och att vissa personer får ökat skydd. Det gäller också även muslimska ledare, som direktören för Paris stora moské. Men i Frankrike har en imam levt under polisbeskydd ända sedan i våras. Det är imamen i Parisförorten Drancy som ses som förrädare av vissa mer extrema muslimska grupper eftersom som han bland annat försvara ett förbud för burka och niqab på offentliga plats. Nu ger han ut en bok om sin syn på islam: Pour l'Islam de France. Frilansjournalisten Anna Trenning Himmelsbach har träffat Hassen Chalghoumi. I Frankrike rasar också en debatt om katolska kyrkan som gått ut i en kampanj för att få in mer pengar. Tiggeri, menar vissa, och jämför med debatten om romer där flera franska städer förbjudit tigegri. Men varför har katolska kyrkan så ont om pengar och vad får det för konsekvenser? Frilansreportern Johan Tollgert berättar:  Programledare: Tithi Hahn, [email protected] Producent: Åsa F Vestergren, [email protected]