Veckans ord: Bedragare

Varje vecka väljer Kulturredaktionen ett ord i tiden. Emma Engström om "bedragare". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är något med bedragaren som figur som lockar och drar. Han eller hon är också strömningstjänsternas favoritrollfigur just nu. I dokumentären "The Inventor: Out for blood in Silicon Valley" kan man se historien om entreprenören Elizabeth Holmes, som brände investerarnas pengar när hon utlovade en modern hälsoteknologi som inte existerade. Hennes framfart ska också bli spelfilm och tv-serie. I "Tindersvindlaren" får vi se hur den påhittade diamanthandlaren från Israel satte i system att stjäla pengar från en kvinna för att finansiera ett osannolikt lyxliv med en annan, allt orkestrerat via datingappen Tinder. Och i den nya dramakomediserien "Inventing Anna" får vi berättelsen om hur Moskvafödda Anna Sorokin lurade banker och delar av New Yorks elit på pengar genom att låtsas vara en tysk arvtagerska som skulle skapa ett fashionabelt center för bildkonst i ett sexvåningshus på östra Manhattan.Jag tror inte att det är en slump att vi lever i bedragarens tidevarv. Tidigt får vi lära oss att det är bra att ha tydliga mål och vara en vinnare. Elizabeth Holmes kom fram i ett upphettat företagsklimat i amerikanska Silicon Valley där investerare kastar pengar efter coola unga universitetsavhoppare som lika mycket tävlar om att komma på nya ord för gamla saker som att komma på nya saker. Och sociala medier erbjuder en genväg till att i alla fall se ut som att man har lyckats. Det vet Tindersvindlaren och Anna Sorokin som projicerade digitala framgångssagor på omvärlden, tills de verkade sanna. Vi är också marinerade i storytelling, från influencerns olyckliga barndom, till tv-serien som alltid pågår därhemma. Därför är det lite av ett ödets ironi att just filmbranschen i Hollywood har drabbats av det senaste uppmärksammade bedrägeriet. I veckan dömdes en skådespelare som har lurat investerare på motsvarande miljarder kronor genom att låtsas köpa och sälja filmrättigheter till just strömningstjänster. Jag vet inte om ni känner igen det här, men ibland när man läser tidningen på morgonen, kommer det en smygande känsla av att en bedragare har varit framme på natten och vridit till själva universum, så att allt inte är vad det ser ut att vara. Ordet bedragare nämns första gången i en svensk text i 1526 års nya testamentet. Där beskrivs bedragaren som skicklig på att begå onda handlingar, men att den själv går vilse på vägen. Kanske kan det vara en tröst när tecknen visar att det kan löna sig att bli påkommen med att lova runt och hålla tunt. När Anna Sorokin släpptes från fängelset förra året lät hon sina då 77 000 följare på Instagram se henne i stora solglasögon och halvöppen mun, på mage i en hotellsäng, med texten: "Fängelse är sååå utmattande, ni kan inte ana". Sedan dess har hon fått betalt för rättigheterna till Netflixserien och nu planeras en dokumentär om livet efter fängelset. Inte konstigt. I bedragarens tidevarv där allt är upp och ner går såklart fall före högmod.