Farliga jobb förr

Släktband - Podcast tekijän mukaan Sveriges Radio

Under alla tider har det funnits farliga arbeten. När industrialismen kom i slutet av 1800- talet stiftade man för första gången lagar om arbetarskydd. Men vägen dit var lång och vissa arbeten fortsatte att vara farliga lång tid därefter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett av de kanske mest riskfyllda yrkena som skördade offer varje år var flottningsarbetet. I strida och kalla strömmar skulle timret slussas nedströms på sin färd mot sågverk och massafabriker. Flottningsarbetare i alla åldrar balanserade på stockarna och de enorma krafterna i de virvlande strömmarna äventyrade de enkla träbåtarna som användes i arbetet. Bror Kristiansson minns fortfarande den där dagen då katastrofen drabbade hans familj i Forsmark i Västerbotten. - Det var en dag under sommaren 1942 då jag själv var åtta år. På morgonen då jag vaknade såg jag att min mamma och farmor Josefina Israelsson satt på bron hemma och var ledsna, berättar Bror Kristiansson. - Jag hörde då att det hade hänt en olycka i en av de två forsarna som finns i Forsmark. I den nedre forsen brukade man under flottningstider "ränna forsen" med båt. Två roddare som rodde mot strömmen och det hade gått bra tidigare, men den här gången satt min far och min farbror Erik i båten. Båten träffade en sten och de två bröderna hamnade i det mycket strömma och kalla vattnet. Erik som var simkunnig försökte hjälpa Brors far Henning, men klarade sig inte. Henning hade tur som fick tag i en bit av båten som han fick tag i och kunde flyta nerströms till lungnare vatten. Erik däremot klarade sig inte. - Troligtvis träffades han av en sten. Man sökte länge efter honom och det tog en hel månad innan man hittade honom i Umnässjön, berättar Bror Kristiansson. - Erik var 32 år när han drunknade. Och fastän de som arbetade med flottningen var vana utemänniskor kom olyckan som en chock. Bror Kristiansson minns hur farmor Josefina tog Eriks bortgång mycket hårt. Och ännu värre blev det ett år senare när sonen Ragnar dog i en granatolycka i Kiruna där han var inkallad i militärtjänst. - Det var en grupp som skulle öva granatkastning med skarpa granater och då råkade en av dem tappa en granat i den rop där Ragnar stod.     Bror tar fram några handlingar som sparats i alla år. Bland annat ett brev från en riksdagsman som tycker att Josefin blivit prövad ovanligt hårt. Bror tvivlar på om familjen fick någon ersättning efter flottningsolyckan. När det gällde handgranatolyckan utgick en ersättning på 250 kronor. Men efter att kistan betalats och körts ner till Umnäs kyrka från Kiruna återstod enbart 32 kronor, berättar Bror Kristiansson. Vid vp 321-70-441 Kristianssons bortgång översändes till eder 125 kronor. Därefter återstår 125 kronor enär statens begravningshjälp uppgår till 250 kronor. Av dessa senaste 125 kronorna hava 92 kronor och 62 öre utbetalats till Ella Karlssons begravningsbyrå i Kiruna enligt bifogad avskrift av hennes räkning. Återstår därför ett belopp av 32 kronor och 38 öre vilket kommer att till eder utbetalas genom krigskassa 293 vid Kiruna Fostab. Fältpost 42133 den 25 maj 1943  Yrkesinspektionen När industrisamhället växte fram under slutet av 1800-talet så hände det många olyckor vid farliga maskiner som saknade ordentliga skyddsutrustningar. 1890 inrättades Arbetsfarelagen, som bland annat innebar att man i landet inrättade tre yrkesinspektörer. Ganska snart insåg man att det behövdes fler, och yrkesinspektionerna blev regionala. Deras dokument finns idag på Landsarkiven, men på de flesta ställen är materialet gallrat. Det gäller dock inte i Göteborg, som är ett typarkiv som ska få finnas kvar i ogallrat...

Visit the podcast's native language site